Astronomi

Många har säkert tittat på kvällshimlen och förundrats över det man ser. Totala solförmörkelser har varit relativt ovanliga i Skandinavien de senaste hundra åren, men det var en partiell som var synlig 4 januari 2011, och den 20 mars 2015 var det solförmörkelse och den var synlig i Sverige där vädret var gynnsamt, och den var upp till 90 procent (beroende på vart i landet man befann sig) - och för de entusiaster som åkte till färöarna var förmörkelsen total. Månförmörkelser är desto vanligare - jag har hunnit se ett antal genom åren, och den senaste totala jag fotograferade var 21 januari 2019.

De som eventuellt är intresserade av astrologi får leta vidare någon annanstans, det kommer jag inte säga något om här. Var och en är förstås fri att vara intresserad av det man själv väljer, för egen del är jag helt ointresserad av astrologi och pseudovetenskaper. Det finns mycket fantastiskt i världen, och även om vi inte känner till den slutgiltiga förklaringen om allt än, eller ens har en superbra hypotes så är jag inte beredd att kasta in handduken och tro på någon saga/magi eller släppa kravet på vetenskaplig metodik. Ambitionen (enligt mig) bör alltid vara att förbättra vår förståelse och våra kunskaper. Observera och mät så mycket man kan, och analysera datat.

Historik

Homo Sapiens anses vara upp till 200 000 år och våra förfäder har rimligen betraktat himlen under den mörka delen av dygnet och funderat över de ljusa prickarna man såg. Solen och månen är ju givna att de såg, likaså några av grannplaneterna i solsystemet som är synliga delar av året. Förhållandevis många av de närmaste stjärnorna har tillräcklig skenbar ljusstyrka för att uppfattas av det mänskliga ögat, speciellt som den moderna tidens ljusföroreningar inte störde våra förfäder. Dessa gjorde man kanske historier kring och grupperade dom möjligen på sätt liknande det som idag kallas asterismer och stjärnbilder. Möjligen anade de några kometer och meteorskurar också. Men fram till relativt nära i historien finns i princip inga dokumenterade funderingar av våra förfäder kring astronomi, så vi kan inte veta något om deras tolkningar av det de såg.

Mänskligheten har ju varit bunden till jordens yta under hela sin historia fram tills helt nyligen. Mikroskopet och kikare / teleskop är förhållandevis nya verktyg. Dessutom har vi fram tills nyligen varit begränsade till de våglängder som det mänskliga ögat kan förnimma när det gäller att observera våran omvärld (i kombination med att jordens atmosfär filtrerar bort en del våglängder). Det innebär att vi har en hel del fördelar jämfört med våra förfäder både när det gäller vad/hur vi kan observera och när det gäller kunskaper.

Över årtusendena / generationerna har olika hypoteser passerat, och ju mer våra kunskaper om fysik ökat och finslipats desto bättre anser vi att våra förklaringsmodeller inom astronomin är.

Amatörastronomi

Även om man såklart kan välja att plugga astronomi och sikta efter en karriär inom det området finns det mycket att hämta även som intresserad entusiast. Det finns mycket information och snygga foton på nätet, populärvetenskapliga böcker och tidningar, föreningar runt landet, vetenskapsmän som gör populärvetenskap på tv och mycket annat.

Ljusföroreningar blir ett allt större problem för oss som gillar att kolla på kvällshimlen, men det går fortfarande att se en hel del med enkla medel. För blotta ögat kan man se våra närmaste grannplaneter, rätt många av våra närmaste stjärnor är tillräckligt ljusa och exempelvis stjärnfall/meteorskurar. En vanlig fältkikare är ett praktiskt verktyg att ha med ut på kvällen, den är lätt att bära och man kan se fantastiska saker på himlen. Plejaderma / Messier 45 / Melotte / Sjustjärnorna är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Oxen och är en fin syn genom en vanlig kikare.

Föreningar

Det finns två stora föreningar i Sverige: Svenska Astronomiska Sällskapet och Svensk AmatörAstronomisk Förening och ett antal lokala föreningar runt landet, exempelvis i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Västerås och Norra Sverige.

Aktiviteter

I början av februari brukar European Astrofest gå i London. Värmland Starparty hålls i Lysvik en helg nära månadsskiftet februari-mars. I augusti arrangeras stjärnträffen Sagittarius på Öland, några veckor efter det brukar Träff under Stjärnorna äga rum i Mariestad och framåt hösten äger Norrland Starparty rum.

De senaste åren har Stockholms amatörastronomer deltagit i Stockholms kulturnatt, som brukar äga rum en lördag i andra halvan av april. Sedan ett par år äger Astronomins Dag och Natt rum på hösten. Vartannat år äger astronomdagarna rum på hösten.

Ifall man vill fira årsdagar relaterat till rymdfart gjorde Alexey Leonov den första rymdpromenaden 18 mars 1965 från sonden Voskhod 2, den 12 april firas Yuris night och 'International Day of Homan Space Flight' till minne av den förste personen i rymden och den 4 oktober 1957 blev Sputnik 1 jordens första artificiella satelit. Astronomers without borders har deklarerat april till Global Astronomy Month. Även Internationella månobservations-kvällen finns på hösten. World Space Week firas årligen 4-10 oktober som deklarerades 1999 av FN.

Meteorskurar

Givet månens faser, ljusföroreningar och hur mulet det är kan några av följande meteorskurar vara trevliga under året:

Andra källor om meteorskurar:

Saker att se

För att 'navigera' på kvällshimlen kan man försöka lära sig några asterismer och stjärnbilder. Det finns både analoga kartor över kvällshimlen, programvaror och webplatser för att ge tips om saker man kan se på kvällshimlen och på senare år även appar för smartphones och paddor. Utöver öppna stjärnhopar, nebulosor och norrsken finns mycket trevligt att försöka se, antingen för blotta ögat eller via kikare eller teleskop. Den intresserade kan hålla ett öga på Space Weather och Aurora Forecast för att se när solaktiviteter kan påverka kvällshimlen.

Förkovran

På internet finns mängder av information och nyheter, dessutom finns böcker och tidningar både på populärnivå och på mer ingående nivå. Sedan arrangeras öppna föreläsningar ibland, till exempel av något lärosäte eller Kungliga Vetenskapsakademin. Vissa lärosäten erbjuder översiktskurser i astronomi och fysik på kvällstid eller distans. På senare år finns även nätbaserade kurser, exempelvis Coursera. Det finns även Ted-Talks och Khan Academy. För den som är intresserad av rymdfart finns mycket att läsa också.

Länktips

Olika källor för Nyheter

Blandat

Datakällor

2010 April (Ted Talks): Brian Cox: Why We need the Explorers

Politik kring astronomi

Astronomi i Sverige innebär såväl hobby som arbetstillfällen, både inom den akademiska världen och industri. Men förutsättningarna påverkas av beslut och ställningstaganden i riksdagen. Vissa kanske hävdar att det finns frågor med högre prioritet för riksdagen att fundera på, men jag hoppas att de har simultankapacitet och kan hantera flera typer av frågor samtidigt. Även om det finns flera viktiga frågor så innebär det inte automatiskt att kunskap och arbetstillfällen inom det här området bör prioriteras bort. Jag ser inte 'astronomi i Sverige' som en kostnad, snarare som en investering i vår framtid. Under den nuvarande mandatperiodern (2014-18) har frågan om rymden kommit upp i några frågor/interpellationer och onsdagen 2018-05-09 presenterades En strategi för svensk rymdverksamhet.

Datum
Benämning
Titel
2020-04-02
2019-10-02
2019-08-13
2019-08-05
2019-04-09
2019-03-26
2019-02-21
2019-02-21
2018-11-19
2018-11-16
2018-11-16
2018-06-13
2018-05-30
2018-05-30
2018-05-30
2018-05-30
2018-05-30
2018-05-29
2018-05-09
2018-03-07
2018-02-20
2017-10-09
2017-10-05
2017-09-14
2017-04-25
2017-02-24
2017-02-20
2017-02-02
2016-12-08
2016-11-30
2016-11-22
2016-11-10
2016-10-28
2016-06-08
2016-04-15
2015-10-02
2015-11-05
SoU 2015:75
2015-09-02
2015-04-16
2014-11-10
2014-11-07
2014-04-10
2014-03-21
2014-03-13
2013-11-25
2013-11-06
2013-10-01
2013-02-14
2012-10-02
2012-03-28
Datum
Benämning
Titel

2015-03-20:013 Solförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2015-03-20:013 Solareclipse by Magnus Norden

2015-03-20:033 Solförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2015-03-20:033 Solareclipse by Magnus Norden

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunareclipse by Magnus Norden

2011-12-10:010 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:010 Lunareclipse by Magnus Norden

2011-01-04:003 Solförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-01-04:003 Solareclipse by Magnus Norden