International Day of Human Space Flight 2020

International Day of Human Space Flight inrättades 7 april 2011 av FN, och administreras av Office for Outer Space Affairs. Det är ett årligt internationellt evenemang den 12 april, för att uppmärksamma årsdagen av Yury Gararins resa med Vostok 1.

Enligt initiativtargarna är syftet: 'to celebrate each year at the international level the beginning of the space era for mankind, reaffirming the important contribution of space science and technology in achieving sustainable development goals and increasing the well-being of States and peoples, as well as ensuring the realization of their aspiration to maintain outer space for peaceful purposes'.

I Ryssland (och några länder relaterade till Sovjetunionen) firas Cosmonautics Day årligen den 12 april.

Sedan år 2001 firas Yuris Night årligen den 12 april (vilket uppmärksammades i samband med Albanovas invigning).

Årsdagarna av Apollo 13 och Apollo 16 ligger inom några dagar från 12 april också.

Human Space Flight 2020

År 2020 inträffar 12 april på en söndag. Veckan efter har Lyriderna sitt maximum, och inom populärkulturen äger First Contact Day rum veckan innan.

Några andra internationella dagar relaterade till rymden är asteroid-dagen, Internationella månobservationskvällen och world space week. Ingen av dessa har fått speciellt stor uppmärksamhet i Skandinavien än. Det hade varit trevligt ifall ifall Telescopium + Populär Astronomi påminner om att dagen finns, och ifall exempelvis Astronomisk Ungdom eller Unga Forskare har möjlighet att uppmärksamma dessa dagar för att öka intresse hos unga personer (även om de givetvis redan gör bra saker för unga).

Några av de rymdsonder som skjutits upp 12 april:

Inspiration

Jag tror att det vore fördelaktigt ju fler som exponeras för astronomi, och potentiellt blir intresserade. Speciellt om unga får astronomi som en gatewaydrug för att bli intresserade av matematik, naturvetenskap, ingenjörsämnen, datalogi eller vetenskaplig idehistoria och väljer att studera något inom det området efter gymnasiet. Jag tror det är gynnsamt (både för samhället och de individer som gör det valet) om fler intresserar sig för den typen av karriär (utan att för den skull nedvärdera andra yrkesval).

Jag hoppas att så många skolor som möjligt hittar på aktiviteter inom området för sina elever. Det borde gå att vara kreativ utan att det tar för mycket tid eller resurser från ordinarie verksamhet eller är för kostsamt, dessutom känns det lätt att hävda att det är en del av NO.

Politik kring astronomi

Astronomi i Sverige händer både bland amatörer/entusiaster och akademin/industrin och det förekommer internationella samarbeten som Europeiska Rymdorganisationen, Europeiska Sydobservatoriet och Square Kilometer Array. Förutsättningarna för astronomi i Sverige påverkas i hög grad av beslut och ställningstaganden i riksdagen. Vissa kanske hävdar att det finns frågor med högre prioritet för riksdagen att fundera på, att det finns mer trängande behov i samhället att tillfredställa, att det finns mer akuta problem att lösa, men jag hoppas att våra riksdagsledamöter och deras tjänstemän har simultankapacitet och kan hantera flera typer av frågor samtidigt. Jag ser inte 'astronomi i Sverige' som en kostnad, snarare som en investering i vår framtid, och tycker att Brian Cox Tedtalk från April 2010 Why we need the explorers på det temat är inspirerande. Andra inspirationer är Humphry Davys (1778-1829) citat 'Nothing is so fatal to the progress of the human mind as to suppose that our views of science are ultimate; that there are no mysteries in nature; that our triumphs are complete, and that there are no new worlds to conquer' och A Pale Blue Dot av Carl Sagan.

Tankar kring rymden har dryftats i riksdagen genom åren och onsdagen 2018-05-09 presenterades En strategi för svensk rymdverksamhet.