Orioniderna

Meteorskurar

Det finns ett antal meteorskurar som är synliga under året, givet väder (klart / yr / sat24) och månens fas och tillgången av tillräckligt mörka platser att observera ifrån. De är associerade med en punkt på kvällshimlen som kallas radiant och är punkten som kan uppfattas som den skenbara källan för flödet. Den punkten ligger alltid i en stjärnbild som oftast är källa till skurens namn. Ofta - men inte alltid (kvadrantider och geminider är undantag) - har meteorskurar en komet som associerat objekt.

Orioniderna

Orioniderna pågår knappt två veckor i andra halvan av oktober och har sitt maximum 22 oktober. Den första dokumenterade observationen gjordes 1839. Dess associerade objekt är kometen 1P/Halley. Radianten (RA 06h 24m, Dec +15°) ligger i stjärnbilden Orion. Dess förväntade max-intensitet är ungefär 25 st per timme.

Observation

Det är halvmåne den 16 oktober och fullmåne den 24 så den kan störa en del. Utöver en plats med så lite ljusföroreningar som möjligt behöver man ingen speciell utrustning för att se meteorskurar egentligen. I oktober är kvällarna mörka, men vädret kan vara lite ocharmigt.

Som exempel skulle man kunna ta sig till en mörk plats med vänner eller familj, ta med sig ett par solstolar och filtar och kanske varm dryck. Ifall man har en liten fältkikare kan man ta med sig den som bonus. Den behövs inte för meteorskur, men man kan till exempel kolla på Messier 45 / Plejaderna / Sjusystrarna / Melotte 22 (RA 03h 47m, Dec +25°) i stjärnbilden Oxen.

Ifall man har en systemkamera och ett stativ kan man lämpligen försöka fånga Orioniderna. Ett vidvinkel eller högst ett normal fungerar fint och det är bara att mata på med 30s-exponeringar och kolla resultatet efteråt hemma. Ett förslag på tag ifall man tänker lägga ut material på sociala medier är #Orionids.

orionids