Rymdsonden BepiColombo
ESA och JAXA planerar att sända iväg BepiColombo. Preliminär launch är 19 oktober 2018 men dess launchwindow är mellan 5 oktober till 29 november. Rymdsonden ska undersöka Merkurius som hittills fått färre rymdsonder än de flesta planeter i solsystemet. NASA skickade dit Mariner 10 i mitten av 1970-talet och 30 år senare MESSENGER. Rymdsondens namn är en hyllning till Giuseppe Colombo som räknade på Gravity Assist för Mariner 10.
I likhet med jorden har Merkurius en exosfär och magnetosfär, men atmosfär saknas väsentligen och eftersom solen är betydligt närmare har solvinden högre påverkan. Bepi Colombos primära vetenskapliga mål är:
- Study the origin and evolution of a planet close to its parent star
- Study Mercury as a planet—its form, interior, structure, geology, composition and craters
- Investigate Mercury's exosphere, composition and dynamics, including generation and escape
- Study Mercury's magnetised envelope (magnetosphere) - structure and dynamics
- Investigate the origin of Mercury's magnetic field
- Verify Einsteins theory of general relativity by measuring the parameters gamma and beta of the parameterized post-Newtonian formalism with high accuracy
Information
- BepiColombo website by the European Space Agency
- BepiColombo Operations website by the European Space Agency
- BepiColombo website by JAXA
- BepiColombo website by JAXA's Institute of Space and Astronautical Science
- BepiColombo website by NASA's Solar System Exploration
- BepiColombo enligt IRF
- BepiColombo på twitter
Politik kring astronomi
Astronomi i Sverige innebär såväl hobby som arbetstillfällen, både inom den akademiska världen och industri. Men förutsättningarna påverkas av beslut och ställningstaganden i riksdagen. Vissa kanske hävdar att det finns frågor med högre prioritet för riksdagen att fundera på, men jag hoppas att de har simultankapacitet och kan hantera flera typer av frågor samtidigt. Även om det finns flera viktiga frågor så innebär det inte automatiskt att kunskap och arbetstillfällen inom det här området bör prioriteras bort. Jag ser inte 'astronomi i Sverige' som en kostnad, snarare som en investering i vår framtid. Under den nuvarande mandatperiodern (2014-18) har jag tyvärr inte sett några konkreta beslut från riksdagen hur man ska gå vidare, även om man 'fem i tolv' presenterade en strategi där man förvisso deklarerar att vissa ambitioner finns.
Varför vara intresserad?
Som jag ser det kan astronomi vara en gatewaydrug / inkörsport som kan innebära ökat intresse för ämnen som naturvetenskap, matematik, ingenjörsämnen och datalogi vilket kanske leder till att fler unga personer väljer att studera sånt på universitet. Jag tror det kan vara bra både på ett personligt plan för de som blir intresserade och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (utan att för den skull undervärdera andra intressen eller yrkesval).
Jag tycker att Humphry Davys (1778-1829) citat 'Nothing is so fatal to the progress of the human mind as to suppose that our views of science are ultimate; that there are no mysteries in nature; that our triumphs are complete, and that there are no new worlds to conquer' är tänkvärt, liksom A Pale Blue Dot av Carl Sagan och följande TedTalk av Brian Cox.
2010 April (Ted Talks): Brian Cox: Why We need the Explorers
Rymdfart i popkultur
Rymdfart inom populärkulturen har funnits sedan åtminstone Jules Verne och HG Wells och tidiga filmer som A Trip to the Moon (1902, Frankrike, 0h 13m, regi: Georges Melies, All Movie, Rotten Tomatoes, Wikipedia). Star Wars firade 40 år som franchise år 2017, Star Trek firade 50 år som franchise 2016 och David Bowies Life on Mars? firar 50 år 2021.